- Detalhes
- Escrito por Mateus Goncalves
- Visualizações: 1869
Estudantes programa intercambio cultural PAS-Korea no UNTL vizita fatin produsaun kafe hosi kooperativa cafe Timor CCT iha posto administrativu Railako, Municipiu Ermera, no mos vizita fatin importante historiku Prizaun Ai-Pelu no sentru viveirus ai-oan no fatin masin sira iha postu administrativu Maubara, Munisipiu Liquiça.
Vizita ne’e ho ninia objetivu atu lori estudantes hosi programa interkambio PAS-Korea atu vizita, observa no identifika kualidade plantasaun kafé no ai-oan, no aprende konaba ba istoria no kultura fatin sira vizita.
Partisipa iha vizita refere, Reitor UNTL, Professor Doutor Francisco Miguel Martins, Pro-Reitor Cooperação, Professor Doutor Eduardo Aniceto Serrão, estrutura UNTL, hamutuk ho estudantes hosi PAS-Korea no UNTL.
Lui hosi programa interkambio PAS-Korea no UNTL, bele hametin diak liu tan kooperasaun no amizade entre estudantes Timor-Leste no Korea.
Média UNTL
Foto: Felizarda da C. Antunes, Janio Tilman
- Detalhes
- Escrito por Mateus Goncalves
- Visualizações: 2010
Reitor UNTL, Francisco Miguel Martins, ohin quarta-feira (16/1/2019) akompaña husi Presidente Konsellu Jeral UNTL, Dr. Aneceto Cardoso Barreto no Komisaria Komisaun Funsaun Públika, Maria Domingas Fernandes Alves, fo serimonia tomada de posse ba strutura foun akademiku nain tolu iha Auditorium, Liceu-UNTL.
Iha Diskursu ba serimonia refere, Reitor UNTL hateten katak Strutura foun ne atu asegura jestaun ida ne'ebe efikas ba rekursu humanu akadimikus ne'ebe maka existe.
Strutura foun ne'e kompostu husi Pró-Reitor para os Assuntos de Controlo de Qualidade Interna, Professor Marcos António Amaral, M.Ed.Mgmt; Pró-Reitor os Assuntos Académicos, Professor Miguel Maia dos Santos, M.Ed e Pró-Reitor para os Assuntos de Provedoria e Aconselhamento, Professora Tersa António Madeira Soares, BDS, MPH.
Parabens ba Estrutura foun no bom trabalho.
- Detalhes
- Visualizações: 3892
Dezde 2000 UNTL iha Viajen adakémika, no dezenvolvimentu institusionál konsege iha ona fakuldade sia; kompostu husi departamentu 39 ho programa Pós-Graduasaun I Peskiza no Unidade oioin konta husi apoiu komunidade, sivitas akadémiku sira, Estadu no instituisaun ne’ebé iha lasu kooperasaun.
Iha entrevista Magnífiku Reitór Francisco Miguel Martins ho orgullu katak mezmu ho dezafiu oioin maibé dinámika siénsia no teknolojia, produtivu iha dalan ida serteza ba prosesu dezenvolvimentu ensinu superiór ida dinga ba povu no nasaun.
“Tinan hirak ne’e mai UNTL iha dezenvolvimentu, enfrenta dezafiu barak maibé iha tinan 18 ohin ita lansa livru no biblioteka dijitál nune’e mós hanesan iha relatóriu hato’o katak liuuhusi evolusaun ikus mai universidade konsege kontribui barak ka natoon ba nasaun”.
Atu kontinua hakbesik ba kualidade, Professór ne’e hateten Universidade ne’e iha ona kooperasaun iha área oioin abranje iha unversidade sira iha kontinente hotu.
- Detalhes
- Escrito por Mateus Goncalves
- Visualizações: 4013
Sosiedade Azia Pasífiku (Pacifik Asia Society-PAS) husi Korea Sul no Universidade Nacional Timor Lorosa’e (UNTL) liuhusi mobilidade akadémika promove asaun karitativa tulun orfanatu sira iha Uma Orfanatu Madre Dominicana do Rosario Bidau-Dili Sábadu (12-01).
Relasiona ho asaun ne’e, Magnífiku Reitór UNTL Profesór Francisco Miguel Martins louva ho inisiativa ne’e tanba estudante sira iha ona intensaun sensitive ba moris sosiál.
“Ita eduka sira la’ós atu hanoin de’it sira-nia aan maibé hanorin sira hatene hanoin sosiedade, realidade moris sosiál nian. Tanba ne’e ita louva karitativa ne’e ba ita-nia maluk seluk hodi fó liman, neon atu alin sira bele krese hanesan ho ita”.
Profesór ne’e deskreva katak asaun karitativa ne’e estudante sira fó liuhusi diskusaun grupu nian ho sasan sira. Hahan balun, ropa, no material sira eskola nian livru, lapezeira, sapatu ho livru tuir nivel estudante nian.
“Lia-menon ba alin no oan sira iha Orfanatu Dominicana do Rosario ne’e atu utiliza didi’ak tempu ne’ebé Madre sira fó domin hodi prepara imi ho di’ak husi atividade sosiál, eskola, moral I espirituál nian”.
Iha fatin hanesan Supervizora PAS-Korea nian Ju Se Jing agradese ba Madre sira ne’ebé simu asaun kartitativa ne’e.
“Ami sei esforsu atu tinan sira tuir atividade ne’e sei la’o nafatin. Tanba ami-nia objetivu atu tulun nasaun sira ne’ebé funu no ki’ak barak liuliu hadi’ak sira-nia saúde atu sai ema ne’ebé di’ak ba futuru”.
Ju Se Jing hateten Tulun sira hanesan ne’e maské lato’o maibé ho oituan tau hamutuk bele tulun sira husi kiik to’o asesu ba universidade ne’e dalan ida di’ak tebes.
“Liuhusi programa PAS nian Ami husi Korea sei reza ba Imi iha Timor-Leste no husu mós imi atu reza ba Ami atu ita-nia relasaun ne’e ba oin bele metin liután“.
Relasiona ho asaun karitativa ne’e Superiora Orfanatu Dominicana do Rosario Bidau, Madre Maria de Fátima Pui agradese ba tulun ne’e liuhusi vizita no haree situasaun labarik sira oan ki’ak inan-aman laiha.
“Alin sira nain 45, durante ne’e ami fó formasaun ba sira maské sira eskola iha liur maibé depoizde sai eskola sira aprende suku, aprende komputadór, Inglés, Portugés, matemátika ho múzika”.
Misionária Dominikana do Rosario ne’e haktuir oan ki’ak sira mai husi família ne’ebé karakter lahanesan.
“Ita-nia Madre sira koko fó formasaun ida integrál liuliu dezenvolvimentu pesoál katak la’ós matenek de’it maibé emosionál, espirituál, no fíziku tanba sira presiza isin saudável ho estuda ho di’ak”.
Atividade ne’e hola parte ba pilár universidade nian “estensaun i dedisaun ba komunidade”. Ne’ebé implementa liuhusi interkámbiu entre PAS-Korea ho UNTL ne’ebé kobre ho atividade oioin maka halo ona abertura iha 7 janeiru no sei enserra iha 20 janeiru 2019. *Edisaun Média UNTL*
- Detalhes
- Visualizações: 2406
Universidade Nacional Timor Lorosa’e (UNTL), liuhusi Fakuldade Medisina Siénsia Saúde (FMSS), Departamentu Medisina Jerál, iha Sala Vídeo-Konferésia-Reitoria (18-04) hato’o agradesimentu formál ba Organizasaun Saúde Munidiál tanba apoiu unidade oioin (materiál ezekutivu i informátika) liuhusi Brigada Médica Cubana hodi kompleta rekursu prátika nian.
Iha entrevista Reitór UNTL nian, Francisco Miguel Martins hateten medisina labele teoria de’it maibé mós prátika, nune’e unidade hirak ne’ebé apoia husi OMS (WHO) ne’e, tantu laboratóriu, livru no unidade sira seluk bele ajuda estudante sira eleva sira-nia kualidade.
“Futuru dezenvolvimentu sustentável Timor-Leste nian ita investe, OMS mós hakarak investe, universidade orgullu tanba ita-nia Orsamentu Estadu rasik seidauk bele sosa ekipamentu hirak, ita simu ho responsabilidade hodi hasa’e estudante sira-nia kualidade liuliu Medisina Jerál hodi serví di’ak liután timoroan sira-nia saúde”, afirma Reitór.